Spelet släpptes ju i Tisdags och självklart hämtade vi ut det så fort Webbhallen öppnade.
 
Kingdom Come är grymt kul!
Det är svårt att få tag i cash, det är svårt att hitta rustning och mycket hänger på hur du ser ut och klär dig.
Det är ganska svårt att slåss, det handlar mycket om teknik, det är inte bara att springa in i en stad och veva...
Skadas du måste du använda bandage och läkaren såret på nått vis.
Karaktärern blir hungrig och tjatar ofta om mat.
 
Allt är sååå fint!
Naturen och omgivningen är helt magisk, kläder och rustningar är häftiga och självklart historiskt korrekta. 
Alla byggnader, städer och byar ser EXAKT ut som de gjorde då och alla byggnader står där de stod då.
Alltså är hela spelet historiskt korrekt.
 
Självklart finns det en del härliga buggar också och med dom och med diverse olika val som man kan göra i spelet, så får man sig en del skratt.


Jag hade ju helt glömt bort att vi skulle på föräldrar grupp idag och jag vill ju gärna gå eftersom jag missade förra träffen pga mitt psykiska mående..
Tur att man har en föräldrar grupp chatt så att de kan påminna mig.
Så mina planer om en lugn dag hemma medd Kindom Come byttes ut mot en snabb dusch och smink!
Tur att jag bara dricker Nutrilett till fruckos, så slipper man stressa.
Nu peppar vi med Madness, Rickis nya favoriter, båda har band tröjor på oss (Misfits och Metallica) och vi känner oss as grymma!
Jag kommer trottsa kylan coh dra på mig min nya skinnjacka.


Pim ringde nyss och berättade att anmälan som gjort mot sjukvården ang min farfar togs upp på radion.
Läkarna skyller i från sig (inte dirket ovanligt) och påstår att TRE personer tappade min farfar för att han var förvirrad....de kunde alltås inte hålla i en förvirrad man som INTE kunde gå själv och knappt röra sig.
Hur i hela helvete kunde han göra motstånd?
Allt han sa var att han ville hem, han visste vart han skulle men var inte nöjd, han var aldrig förvirrad!

Men det är ju lätt att skylla ifrån sig på någons om inte kan försvara sig....


Det är mäktig hur mycket man kan älska någon. 
 
Jag har aldrig riktigt gillat barn, det har alltid tagit tid för mig att kunna umgås med släktingarsbarn utan att känna mig obekväm. 
Och när jag väntade Ricki så hade jag inga känslor alls för honom, visst var jag orolig och nojig som man blir som gravid, men det var inte förrän jag fick hålla honom som jag insåg hur mycket han betydde och när vi låg på 69an så kunde jag gråta för att jag älskade honom så otroligt mycket.
En kärlek till sitt barn är obeskrivlig, han får mig att le fast att jag är mitt i ett sörjande och han får mig att skjuta mina problem åt sidan för att sätta mig på golvet och leka med honom ♡
 
Ibland stannar jag upp och undrar vad jag egentligen gjorde om dagarna innan han kom in i mitt liv...
 
Ni får ursäkta röran i bakgrunden


"Jag tänker på alla svala sommardagar på Bolunda när det som vanligt var dags för fikat, svalorna flög över gården och farfar satt som vanligt och drack sitt kaffe.
Dom stunderna minns jag med ett leende och kommer för alltid att värdesätta..."


Min farfar somnade in igår.
Även om det var väntat så kom det hastigt och det gör otroligt ont.
Så många tankar som snurrar....
Samtigt som jag försöker tänka posetivt, han sliper ha ont, han sliper den akssa sjukvården och han hade ett otroligt långt och bra liv.
Allt som han har upplevt, alla äventyr, sådant som man själv bara kan drömma om.
Tjurfäktning, korvstoppning, äga en av de första kamerabutukerna  Västerås, hitta kärleken i Spanien, skapa ett helt nytt efternamn för att skapa sig ett helt nytt liv, häst uppfödning, hästar som drar in stora summor pengar, barn, barnbarn och barnbarnsbarn och så mycket mycket mer!
Min farfar är inte min biologiska farfar, han är inte min pappas och fasters biologiska pappa, men han är dne som tagit ansvaret när de andra papporna brustit, han är den som funnits där sedan innan vi barnbarn föddes.
Han fanns där under min pappas och fasters uppväxt och de kallar honom för pappa.

"Förälder blir man inte bara, det är en titel man måste förtjäna"


Idag passade vi på att spana lite på grejer som skall auktioneras i Folketshus.
Var mest mattor och tavlor men det fanns en del intressanta greje och som nörden man är så såg man ju bara sånt man akn ha till lajv.
Synd bara att man inte har de pengarna att slänga ut just nu, med bröllop och allt..


Här sitter jag i ett helt mörkt hus, har börjat blivit en vana att sällan ha tända lampor.
Ace och Ricki sover för tillfället och Pim repar.
 
Jag försöker lösa diverse saker inför bröllopet, klänning, skor och smink ska beställas, hårfärg bestämmas, Pim behövder väst och jacka.
Tårtan är planerad och klar, en vän ska fixa den.
Cupcakes ska mina underbara brudtärnor ordna.
Jag planerar även att fixa naglarna och ögonbrynen.
Skyltar ska göras, alkohol köpas osv...
Måste även ta ett snack med fotografen ♡


Min snart 85-åriga farfar har legat på lasarettet i snart sex veckor (minus ett dygn då han blev skickad till ett korttidsboende i Hallstahammar där de konstaterade att han var för dålig för att vara kvar pga hög feber och lunginflammation och skickade tillbaka honom till lasarettet dagen efter, varpå hans hjärta stannade i ambulansen på vägen in till sjukhuset, men de fick igång det igen).

Farfar ramlade och bröt ryggen i somras. Han har diabetes, urinblåse- och prostatacancer, svår gikt i bla handlederna och har haft lunginflammation tre gånger den senaste månaden.
Sedan december äter han nästan ingen fast föda och orkar varken gå eller stå - och knappt sitta.

I Tisdags skulle han få åka tillbaka till korttidsboendet där han hunnit vistats ett dygn, då i början av januari.
Från lasarettet ringde de farmor och sa att de skulle skicka med honom alla mediciner han behövde för tre dygn framåt, dvs insulinsprutorna + antibiotika mot lunginflammationen och en massa annan medicin han måste ta.

Farfar anlände till korttidsboendet med ambulans idag under eftermiddagen.
Då meddelas det att tre sköterskor på lasarettet TAPPAT honom, varpå han landade med sin ondaste handled under sig, dvs den med grav gikt som inte ens klarar lätt beröring!!!
Den är nu svullen, men trots det skjutsas farfar i ambulans FRÅN lasarettet till korttidsboendet, UTAN att man undersöker handleden först.
Han har heller inga mediciner med sig från lasarettet och på korttidsboendet vet man inget om några mediciner. Där ordinerar man däremot en ny transport med ny ambulans TILLBAKA till lasarettet, för röntgen av handleden...

Farfar behöver inte det här.
INGEN behöver det här! 
Jag pratar om slarv, bristande rutiner och inkompetenta beslut!
För att inte tala om resursslöseri och ett dödande av tunna strimmor hopp.

Farfar har uttalat de senaste veckorna att han inte vill vara med längre...
Han varken behöver eller förtjänar den här behandlingen.
Han - och ALLA andra! - förtjänar ett värdigt slut med empati och omtanke, att bli lyssnad på och få sin kind smekt!

När ska politikerna vakna upp och inse vad som sker?
Ska det verkligen krävas att de själva hamnar i en olycka och det sedan slarvas med deras vård?...

 


Verkar ha någon sorts magsjuka, så blir en hel del spring till toan...
Men har lyckats gå en promenad med Ace och Ricki, nu ligger jag på soffan och glor på Torpet.
Det är snöstorm ute, vi missade den precis, jag fryser bara jag tittar på snön och avundas Ricki som sussar sött i sin åkpåse som är inklädd i lammull. 
 
Försöker sprida vår känslor i hemmet♡


Här sitter jag inlindad i ett täcke på soffan och tittar på Farmen.
Pim och Ricki är i Hallsta hos Pims pappa.
Låter ganska nice va? Förutom den lilla detaljen att jag har feber, ont i musklerna, ont i huden, fryser, har ont i huvudet, mår illa och har otroligt ont i magen...
Jag har knappt kunnat äta idag, blir bara illamående av allt..
Jag har verkligen försökt vara med Ricki så mycket som möjligt men allt gör sååå ont.
Lyckan var ju när jag låg i sängen och frös, då hör jag att Pim kommer upp med Ricki men sedan händer det inget....då kommer Ricki gåendes in men hjälp av Pim och han skriker av glädje!
Åhhh min lilla godisgroda <3


Började dagen med att titta på rådjuren som gick i vår trädgård, sååå mysigt ♡
Sen låg jag med mensvärk som kom från absolut ingenstans medans Ricki sov gott.
Vid halv tio vaknade Ricki och då knackade det på dörren, det var sotaren, vi hade inte fått någon information om att han skulle komma men jag släppte in honom.
Han var otroligt trevlig och allt såg bra ut, han sa också att sprickan som syns på skorstenen bara är spacklet på utsidan. (Puh!)


Idag började jag dagen med att som vanligt mata Ricki, som konstigt nog inte var speciellt hungrig och sedan började jag röja vardagsrummet och dammsuga soffan.
När Pim kom upp så monterade vi ner soffan och slängde ut den, med den följde även kattburen och en förstörd kastrull.
Ace har fått behålla den stora kudden så att han slipper vara i soffan hela tiden.
 
Pappa hjälpte oss att hämta den nya soffan, vi fick dessutom lite leksaker från Pims kollegas son och sedan körde pappa allt som skulle slängas till tippen. 
Nu har vi monterat upp soffan och käkat pizza.
Vi ska bara köpa filtar att skydda soffan med!


Inte nog med att Rickis nya Twistshake kom igår, han fick även en vårjacka.
Vi får dessutom hem en "ny" soffa imorgon! 
 
Flaskan beställde jag i Tisdags, neon färgerna ska tydligen utgå och vi har pratat tidigare om att köpa en då vår Dr.Brown är så sliten.
Och halva priset tackar man ju inte nej till!
 
Vi har läääänge suktat över en röd "bombarjacka" till Ricki, den skulle ju vara perfekt med hans gubbkeps = ser ut som sin pappa ♡
Men vi har väntat och väntat på att den ska hamna på rea, självklart missar vi rean och det blev ingen röd "bombarjacka"...
Men Pim som ändå åkt och letat köpte en svart istället, den är tydligen helt ny i sortimentet och han var först med att köpa en i den Lindex butiken.
Nu måste vi bara köpa en ny gubbkeps, dr.martens och hängslen ♡
(Tycker förövrigt att de inte borde få skriva bombarjacka när det uppenbarligen inte är det, en äkta har orange innertyg)


Igår gjorde vi en sådan otrolig bra deal på GameStop! 
Vi lämnade in flera spel, nästan alla vi hade, eftersom vi spelat ut och tröttnat på dom.
Vi blev uppgraderade till lvl 3, vi fick ett stämpel kort som ger nån bonus vid nästa inlämning, vi fick dessutom 150 kr att ligga på ett kommande spel, dessutom köpte vi hem ett begagnat spel (Diablo 3) och ett nytt (Battlegrounds).
Bästa dealen någonsin! 


Jag är så trött på att höra hur jag skämmer bort Ricki, för det är tydligen vad jag gör när jag lyssnar på vad han vill och inte tvingar honom till att försöka krypa.
Nej han är inte den tuffaste ungen, men han är snart 9 månader och ensam barn, han behöver inte vara tuff och ta för sig...
 
Han vill inte krypa och har precis blivit okej med att ligga på mage. 
Han har lärt sig att vinka, dansar (hoppar till musik), försöker härma ord och går med lite hjälp.
Han jämförs så ofta med sin en månad äldre kusiner som måste vara tuff då hennes stora syster kan vara lite hårdhänt, men att Ricki jollrade och log innebär henne, började vilja stå och vinkar innan henne är det ingen som bryr sig om.
För hon kan ju både krypa och gå själv nu och då är Ricki automatiskt sämre...
Tydligen är det såååå synd om honom och han kommer hamna efter i utvecklingen, konstigt bara att bvc inte sagt något.
 
Jag kommer aldrig tvinga min son till något som han får panik av och jag kommer aldrig stressa honom i utvecklingen. 
Alla människor är olika!


När p4 Västmanland i Måndags skrev på sin facebook sida ang fas 3 som ska bytas ut på arbetsförmedlingen så frågade de även om någon varit arbetslös en längre tid och hur det känns/känts. 
Jag har varit arbetslös i ca 5 år och aldrig fått något deltagande i fas 3 och kommenterade exakt hur det känns att vara arbetslös....
 
"Det är som att alla andras liv flyter förbi en medans man själv sitter fastkedjad i en sten under vattnet, men det är precis så att man kan hålla ansiktet över ytan...
Man får ångest attacker före och efter nyår när alla andra glatt planerar.
Man får gång på gång höra eller känna hur jävla värdelös man är som inte kan fixa ett jobb."
 
Efter en stund fick jag ett pm från Mathias som pratar i p4 Västmanland och han ville ha med mig.
Han tyckte det jag skrivit var så bra!
Så klockan 15.15 ringde han upp mig och så gick det att höra min version av arbetslösheten.


Mycket jobbig nu.
Först Leon och igår natt åkte min mamma in med ambulans till sjukhuset pga gallan, hon mår bra för tillfället och idag fick jag dessutom ett samtal av pappa som var i tårar...
Pappa ringer och låter lite nere, så jag tänker att något har hänt honom eller min ena bror, men så frågar han vad jag gör och jag förklarar att vi sitter i bilen och då säger han fortfarande nedstämd "okej".
Då tänker jag att han kanske hade tänkt hämta kistan som vi lånat men så fortsätter han och låter nedstämd och får fram att farfar ligger på intensiven *tårar* och att han kanske inte överlever natten...sedan bryter han ihop.
Då börjar jag också gråta såklart. 
Jag har hoppat ur bilen för att Ricki skriker så att jag inte hör.
Han får ett annat samtal och han säger att han ringer upp.
Jag hoppar in i bilen och bryter ihop mot förarsätet.
Han ringde igen efter en stund och förklarar allt...
Jag är glad att Pim och Ricki var där och jag är glad att pappa har Cissi ♡
 
Nu väntar en natt med eventuellt ett samtal om farfars död...


Vi har av flera anledningar inte låtit Ricki testa majskrokar. 
Pim är nojig av sig och trodde att de var till för barn som fick tänder tidigt och jag har inte orkat tjafsa om en sådan skit sak, visst har jag sneglat på dom men aldrig köpt.
 
Igår när vi kom hem till Pims morbror så hade hans mor köpt en liten påste med majskrokar som smakar jordgubb och banan. 
Så då fick Ricki testa och han älskar dom!
Kladdigt som bara den, men vad är lite tvätt när Ricki är nöjd? ♡
 
Dessutom serverades det lax till Rickisförtjusning!


Igår gjorde jag något helt på impuls! 
Jag tänkte göra det för flera år sedan men var osäker och Pim tyckte inte att jag skulle göra det, men igår kväll, i bilen, så blev det gjort!
Jag anmälde mig som organdonator, inte bara för att ge till folk som behöver utan även att donera till medicinsk forskning! 
Nu behöver de bara vänta på att jag dör och så får vi hoppas att någon del i mig fortfarande är användbar ;)
Jag har absolut ingen aning om varför jag vill donera från mig själv, men förhoppningsvis blir någon jävel glad ♡
 
Nu ska jag snart göra mig i ordning för att fira Pims morbror som fyllt 51.


Idag har jag, Ricki och Ace spenderat dagen i Västerås hos min mor.
Klockan 10.15 var jag hos blodcentralen och gjorde tester för att se om jag kan bli blodgivare, blir jag det så får jag svar om 1 månad.
Jag har blodtypen A+ och eftersom den är vanligast så är detäven den som krävs mer och därför ofta är slut, så sköterskan hoppades att jag blir godkänd.
 
Det märks att jag är trött även om jag själv inte märker det (skjuter undan det), jag somnade med Ricki i mammas säng och dreglade på honom.
Men vi sov gott♡