Fick ett samtal från min bm idag, de hade haft ett planerings möte och en läkare tycker att jag ska gå på extra tillväxt kontroller eftersom att Ricki var så liten fast att han föddes i vecka 42.
Min mage är betydligt större nu än förra graviditeten, så jag är inte jätte orolig och en extra kontroll här eller där gör ju ingen skada 🙂
Dessutsom får Ricki umgås med sin morfar medans jag är på kontrollen nu på Onsdag💖


SMHI har gått ut med en Klass 2 varning, det är bla farligt för gravida i denna värme och jag känner bara "klart som FAN att jag ska gå och bli gravid inför detta!"
När det är normalt väder då är jag inte gravid, men när det är 30+ i flera dagar/veckor då jävlar blir jag gravid.
Jag undrar verkligen vad jag har gjort för att förtjäna ett liv med konstanta motgångar...


I lördags fyllde jag ju år.
Endast 3 personer firade mig, om man inte räknar med Pim då.
Min mor kom över och bjöd på både mat och efterrätt, min ena bror och hans sambo kom över lite spontant efter att ha tittat på en häst.
Min far var i stugan, min andra bror kände inte för att åka hoj, Pims mamma körde jänk och hans pappa var i Gränna, hans syskon vet jag inte vad de gjorde.
Förstår ni nu varför jag inte vill fira min födelsedag? 
Knappt någon annan som vill fira mig, så varför ska jag fortsätta bjuda in folk när de ändå inte känner att jag är värd tiden?...
Kvällen bjöd dock på veteran träff i Rytterne med ett band som spelade, trummisen i bandet är gamla ägaren till vår Plymouth och basisten är bror till Elins sambo.
Pims mamma och hennes band pratade med bandet så de drog upp mig på dansgolvet och fick alla på träffen att sjunga för mig♡
Pinsamt men ytterst uppskattat! 
 
Blev firad igår av Pims mamma, syster, bror med fru och deras sk bonus bror aka familje vän.
Blev lite fika och sedan bad.
Jätte trevligt, men idag känner jag lite "varför är jag inte värd att bli firad på min faktiska födelsedag?"
 
 
Hade jag inte varit gravid hade jag antagligen dränkt min födelsedag i alkohol och försökt glömma den...


Som ni vet så har jag mått otroligt dåligt psykiskt sen jag blev gravid och som varje år inför min födelsedag så får jag ångest och panik...ett år äldre och fortfarande arbetslös...
 
Så igår kom Pim hem med en tidig födelsedags present till mig, som dessutom är en jäkla bra morot för att få mig att ta det där sabla körkortet!
En Plymouth valiant signet Ht 65a ♡♡♡
Den behöver lite kärlek men är fullt fungerande och Pim ska installera bilbälten så att Ricki kan åka med.


Igår skrev jag äntligen in mig hos bm, bättre sent än aldrig.
Fick tid för inskrivning kl 15 och ja jag kommer ju ihåg det mesta från sist.
4 rör blod togs och det krävde två stick i samma arm, frågor svarades på, information uppdaterades och Ricki busade♡
När jag skulle stickas i armen så försökte Ricki dra bort min arm, men när det inte gick så höll han mig i handen och gav mig en leksak♡


Igår kom jag äntligen hem, jag har verkligen saknat Pim och Ricki!
Men detta gav mig verkligen tid att hitta mig själv och jag ahr inte haft en enda ångest attack, jag har sluppit all konstant sterss och jag insåg att jag inte gnisslar tänder lika mycket som jag brukar göra.
Veckan har bestått av massa sol, extrem värme, en hel del bad, massa god mat och underbart umgänge💖


Fick bli en riktigt tidigt morgon för att få lite sista gos med Ricki♡
Han och Pim är nu på väg till Enköping, Ricki blir där till i morgon kväll och sedan går Pim på pappa ledighet.
Det har aldrig gjort så ont att lämna bort Ricki!
Jag kan inte sluta gråta och det gör så ont i bröstet...jag vet att han kommer ha det super bra, det är bara jag som kommer sakna honom något otroligt♡
Jag har som vanligt tryckt undan både tankar och känslor till sista stund, utan att tänka på det och så kommer allt som en stor sten kastad i ansiktet...
 
Tänk att man kan älska någon så oändligt mycket♡♡♡


Igår klockan 08.39 satt jag och Ricki på bussen mot Sjukhuset för att ta prover, klockan 09 satte jag på honom ett EMLA plåster på vardera arm.
Vi åkte in till min mor med Pim klockan 05 så att vi slapp strula med Surabussen.
Bussen från Skälby körde totalt fel, men eftersom vi var ute i god tid så gjorde det inget och dessutom sov Ricki. 
 
I väntrummet på sjukhuset träffade vi Rickis faster Elin, en riktigt trevlig överraskning♡
Klockan 09.49 kom en sköterska och pratade med mig och sa att jag kunde ta av plåstrena eftersom EMLA gör så att blodkärlen drar ihop sig och de behöver lite tid att vidga sig, 15 min senare hämtades vi och de var tre stycken som var närvarande. 
Ricki satt i mitt knä och de visade hur jag skulle hålla, en sköterska höll i armen som skulle stickas, en sjöng och spelade upp Youtube och den tredje stack.
Det blev ett stick i vardera arm då första armen bara gav blod till ett rör ochcde behövde två.
Ricki blev så ledsen att det först inte kom något ljud från honom, tårarna rann och han hulkade för att han var så ledsen♡
Men han gjorde inget försök att rycka undan armen!
Han blev till och med ledsen när de bara skulle plåstra om honom...
Men han fick ett gosedjurs lamm som tröst och den fick ett par kramar av Ricki♡
 
Efter det åkte vi till Erikslund för att shoppa. 
Jag blev glatt överraskad av rean och köpte en del kläder till Ricki.
En vas, limpistol, parfym och två ansiktsmasker blev det till mig.
Pim fick en Jack Daniels choklad♡
Vi fick låna mikron på Citygross så att Ricki kunde äta och sedan ville han promenera lite, det slutade med ett rymnings försök mot Ikea!
När vi började gå mot bussen till Surahammar så smet vi in på en butik som jag velat gå in i jätte länge och jag blev nog lite besviken...mest grejer för symaskin och priserna på de få pyssel grejer som fanns var väldigt höga.
Men jag kom ut med några grejer ändå.
När vi var bakom Ica Maxi så ringde Pim och frågade om vi var kvar på Erikslund, för han och hans kollega skulle käka lunch på Chop Chop. 
Ricki sov sen länge och sov genom lunchen + resan hem♡
Han vaknade efter en stund hemma, men var fortfarande trött så vi la oss i sängen och somnade båda väldigt snabbt. 


Nu har vi varit till bvc och fått alla papper för provtagning och imorgon kl 10 ska proverna tas i Västerås. 
Knölen i nacken ska vara helt ofarlig och har antagligen kommit pga febern.
 
Bvc sköterskan var måttligt irriterad över de felaktigheter som skrivits av läkare i journalen och för att barnkliniken vägrat ta emot oss...
Är så glad att hon tog emot oss fast vi inte bokat någon tid♡


Fick bli en tidig morgon idag, Ricki vaknade av Pims larm...
Men han verkar slippa febern idag och det är ju bara för underbart♡
 
Jag hade hoppats kunna gå på loppisen idag, men Pims bankkort är försvunnet, så vi inväntar ett nytt och medans vi väntar så använd han mitt så att han kan tanka o så.
Men imorgon ska jag till stan så då "stjäl" jag det♡
 
Ska ta mig till bvc idag också och förhoppningsvis äntligen börja utredningen.


Trotts alla motgångar så känner jag verkligen hur Pim tar mitt mående på allvar.
Så fort jag driver iväg i mina tankar så ser han det och muntrar upp mig♡
Han håller mitt humör uppe så gott han kan med underbara kommentarer, små överraskningar och optimism.
 
Jag startade dagen med tårar, ilska och uppgivenhet, men Pim ordnade en tid åt oss hos bvc trotts att de har tidsbrist och när jag fick erbjudande om en skötväska som jag dreglat över sedan jag väntade Ricki så sa han "inga problem"♡♡♡
Det är sista exet hos leverantören och jag känner bara en sådan otrolig materiell lycka!


Inte nog med att Ricki vid ett års kontrollen inte hade vuxit ordentligt, han har ju under snart 2 månader kräkts utan anledning och tappat i vikt.
Han fick mitt från ingenstans 40 graders feber på eftermiddagen igår och det håller i sig idag.
Sjukvården bollar oss fram och tillbaka, men efter en hel del ringande från mig och Pim så har vi kommit något steg framåt. 
Jag fick tag i chefen på barnkliniken i Västerås och hon beklagade att vi hamnade i mellan allt och förklarade ORDENTLIGT varför och hur allt kommer och ska gå till.
Pim ringde 1177 som tog oss på största allvar och ringde till vår vårdcentral.
Läkaren på vår vårdcentral påstod att han ringde mig igår men det var ju idag och han ljög för vår bvc sköterska om vad han sagt...
Men imorgon tar vår vanliga bvc sköterska emot oss♡
 
Dessutom! 
Fick vi stopp i avloppet igår och hela källaren fylldes med vatten och avföring...
Stackars Pim kämpade i flera timmar efter jobbet, men han fick ordning på det och vet nu vart stoppet hamnar och varför, rören är ojämna bla.
Idag kommer hans kollega förhoppningsvis förbi med lastbilen och hjälper oss att sanera.


Gårdagen blev hyfsat okej ändå.
Det blåste lite och kom ytterst lite regn, vi köpte lotter och Ricki fick fiska i en fiskdamm♡
Hemma hos Pims morbror och moster bjöds det på jordgubbar med grädde, glass, maränger och chokladsås!
Ricki hade riktigt kul och var så pass avslappnad att han bad Pims morbror om att få komma upp i hans famn och det är riktigt ovanligt att någon annan än jag och Pim får den gesten♡


Precis som varje år ska vi till Seglingsberg för att se midsommarstången, förra året var Ricki bara en liten bebis och Pim jobbade som vanligt. 
Alltså blev det inte speciellt mycket firande för mig och året innan det var jag gravid och det sög ju ganska rejält. 
Hade hoppats på att få fira ordentligt i år med både Ricki och Pim, men nej...jag är gravid och orkar inte. 
Gör ett försök att känna mig någorlunda fin genom att bära klänning och krans, men är man fet så är man..
Jag ser absolut inte det vackra med att vara gravid. 
Folk påstår att man skimrar och lyser, jag ser bara fettet, kläderna som man precis kommit i igen är ännu en gång för små och nej man lyser inte, det kanske blänker om en men det är BARA för att man får både fet hy och fett hår...


I Tisdags fick jag ett paket som jag helt glömt bort att jag beställt.
Tror det var så att om man skrev upp sig hos Semper så skulle man få denna plåtburk som en gåva och gratis är ju gott!
 
Igår fick jag två paket, men dessa minns jag att jag har beställt. 
Kläder från H&M, en tjocktröja till Ricki + en ny vapenrock och en batman body, byxor och mössa i st 50 till Mikey + en Brothers rule body med byxor och mössa i st 56♡
Ricki tyckte verkligen om sin tjocktröja och vägrade nästan att släppa den.
 
Dessutom kom boken Kvinnliga Krigare från Historie Porten!
Har längtat sååå efter denna bok, har följt deras framsteg på fb ett tag och nu äntligen är den min.
Har redan hunnit läsa lite och är redan fast♡




Idag trodde jag att det skulle bli som vilken dag som helst, lite städning, fullrulle med Ricki och besök mot kvällen.
Men nope!
Igår beklagade jag mig ang att lajvandet hamnar i kläm med två barn och så får jag ett meddelande från en vän, han berättar att de ska åka på Lazaruz men att två hoppat av och därför finns det gratis biljetter. 
Självklart ville jag, men det var lite frågor som behövdes klaras upp.
Men som det ser ut nu så får jag gratis inträde, mat, skjuts och boende. 
Ewa tar Ricki Måndag till Onsdag och sedan är Pim hemma med honom♡
 
Detta blir första gången jag åker på detta lajv och det är första gången på flera år som jag åker på lajv utan Pim i en hel vecka!
(Sist var när vi precis flyttat ihop 2013)
 
De andra i gruppen är sminkroller, men jag tål tyvärr inte fetsmink, så jag är människa och de är icke stridande, så det passar mig perfekt! 
Dessutom har samma person övertalat mig att åka på TH i Oktober trotts att jag väntar Mikey i November! 


Jag mår nog sämre denna graviditet, psykiskt då.
Allt känns skit, jag har svårt att hålla humöret uppe och ser mest negativt på allt.
Jag känner mig kluven, osäker och stressad.
Hur ska jag klara två barn?
Två barn, en hund och så hemmet på det, till 90% helt själv...
 
Jag såg verkligen fram emot att göra testerna för GMU och nu pratas det om att det kanske inte finns kvar om några år.
Då ryker min enda chans att göra något vettigt med mitt liv, eftersom jag tydligen inte är något att ha på arbetsmarknaden.
Vem vill anställa en tvåbarns mamma som riskerar att vabba massor och som saknar körkort och vettig utbildning? Precis, ingen.
 
Dessutom känns det som att min enda hobby, lajv, kommer att hamna i kläm.
För vem orkar vara barnvakt i flera dagar åt två barn?


Pim var hemma förra Onsdagen för att följa med mig och Ricki till Ekot, vi skulle på inskrivningen samtal.
Känns både bra men jobbigt att Ricki redan ska börja på förskolan i Augusti. 
Han gå dock bara 3 dagar.
 
Efter mötet åkte vi till stan och Pim skämde bort mig med ett smycke och så inhandlades lite grejer till Mikey + att Ricki fick en ny flaska.
 
Sen kördes jag till Kvinnokliniken för att ta om mitt cellprov, det första gick inte att läsa och även fast jag tycker att dom gjorde fel, så fick jag betala 280 kr även denna gång...
Skit dyrt!
Men jag tröstade mig med att beställa hem en bok, som förhoppningsvis kommer denna vecka. 
 
Efter det åkte vi hem och Pim gjorde mat medans jag chillade på soffan med bigarråer♡


Detta kom även som en överraskning för mig...
 
Den 31 Maj när jag skulle sova så kände jag något konstigt men ack för bekant, jag ville inte tro det.
Jag hade bokat tid för att mönstra nu i Juni, jag hade inte tid eller ork för detta!
Den 1 juni var jag hundvakt åt min mor i Västerås, Pim åkte till apoteket under sin lunch och kom över till mig.
Tester var positivt, paniken och ångesten steg så pass att jag hyperventilerade.
Jag var så arg, ledsen och helt jäkla förtvivlad! 
Den 4 Juni fick jag en tid, det visade sig att det gått en långtid...helt utan symptom! 
Och med all stress som varit så har tankarna legat på annat.
Den 8 Juni fick jag veta hur långtid som gått.
Jag och Pim hade hunnit prata en del innan detta, jag hade lugnat mig och så gott som funnit mig i det hela.
Den 11 Juni fick jag veta vem som väntar på oss.
Den 7 November beräknas vår Mikey vara här, vi blir 4, jag får skjuta på utbildning, mönstring och hopp om jobb i 1-2 år till.
Surt? Ja
Värt det? Verkligen♡